Hur gör man träpellets?

Träpellets, en produkt som tills relativt nyligen var billig, lättillgänglig och miljövänlig. I takt med att priserna gått åt det orimligare hållet, har fler börjat fundera på om man kan göra egen träpellets. Och svaret är ja – det kan man. Med ganska små medel dessutom.

Att producera träpellets kräver viss utrustning. Det viktigaste är naturligtvis pelletspressen. Den förädlar råvaran till den färdiga pelletsen. Om man dessutom behöver en kvarn beror lite på vilken typ av råvarutillgång du besitter. För en villasägare som vill förädla nerblåsta kvistar och grenar till pellets kan en så kallad hammarkvarn behövas, den hackar trädgårdsböset till ett fint sågspån som sedan kan pelleteras i pelletspressen. Har man nära till exempelvis ett snickeri kan man i bästa fall få sågspån gratis, ibland mot en liten symbolisk summa pengar. I det fallet krävs ingen vidare förädling, utan sågspånet eller kutterspånet kan pelleteras direkt.

Pelletspressen behöver vara en träpelletspress. Alla pelletspressar fungerar alltså inte för att tillverka träpellets, och de flesta maskinerna på marknaden är faktiskt så kallade foderpressar. De ser väldigt snarlika ut på utsidan, men skiljer sig åt på insidan. Dessa så kallade foderpressar är, som namnet antyder, avsedda för att pressa mjuka material som spannmål och majs. Inte sågspån. Att köpa fel maskin kan bli en kostsam och tråkig affär. Det är därför mycket viktigt att du försäkrar dig om att maskinen du överväger att köpa är kompatibel för träpelletspressning, även om den är några tusenlappar dyrare. Vi på Skånekraft lagerhåller flera pelletsmaskiner som är framtagna för effektiv och kontinuerlig tillverkning av träpellets.

Nedan några av våra maskiner avsedda för träpelletstillverkning

Råvaran är minst lika viktig som pelletspressen. För att pelleteringen ska bli en ekonomisk lösning, inräknat maskininköp, elpriser och arbetstid behöver tillgången på råvara vara god. Dessutom gärna kostnadsfri, eller åtminstone väldigt billig. Driftskostnaden är i de allra flesta fall ganska blygsam. Även med höga elpriser. En träpelletspress med en motor på 7,5 kW förbrukar vid normal drift mindre än 7,5 kW. Så räknar vi på ett galet elpris på 10 kr/kWh så kommer kostnaden per kilo pellets att ligga på cirka 30 öre, arbetstid och råvarukostnad ej inräknad. Uträkningen baseras på det skyhöga elpriset på 10 kr/kWh, effektiv åtgång på cirka 5 kWh, samt omkring 160 kilo färdig pellets per timme. Vilket ligger ungefär i mitten av kapaciteten på 120-200 kg, för maskinen i fråga.

De bästa träslagen för pelletering är gran, furu och ek. Andra träslag går givetvis också bra, men de bästa resultaten uppnås vid pelletering av barrträslagen. Träslag som björk, bok och lärk bör blandas ut med andra, mer lättpelleterade träslag för att uppnå goda resultat. I fallet björk handlar det primärt om att träslaget inte innehåller den mängd lignin som krävs för att effektivt binda sågspånet till pellets. Bok och lärk är rika på harts, vilket kan orsaka stopp i pelletspressen. Ett sådant stopp är dock enkelt att åtgärda. Man får ta ut matrisen och knacka ur pelletsen med ett dorn.

Ett vanligare material för pelletering har med åren blivit så kallad GROT, eller trädgårdsris på vanlig svenska. Här får man med en liten mängd bark i pelletsen, vilket kan göra den färdiga pelletsen brunaktig. Denna pellets kan också aska mer än vanlig träpellets, men det är margniellt. Och ingen pelletsutrustning vi har testat att elda sådan pellets i har haft några som helst problem att hantera askmängden. Testerna har gjorts i flera pannor och mindre pelletskaminer. Den enda skillnaden som märks är i asklådan. Den behöver tömmas lite oftare än vanligt.

Fukthalten på råvaran är viktig. I de stora pelletsfabrikerna runt om i världen används mycket sofistikerade torkanläggningar som kan torka råvaran med mycket hög precision, ibland precision på någon tiondels procent. Sådana system saknar vi som pressar egen pellets. Så för oss är det fuktmätare och naturlig torkning som gäller. Det tar längre tid att torka manuellt, och kräver lite snits att få till känsla kring vad som fungerar, men när man väl lärt sig känna på sågspånet med handen, krävs knappt fuktmätaren längre. Normalt binder barrträslagen till mycket fin pellets på omkring 10-16%. Lövträslagen, något lägre.

När pelletsen pressats framgångsrikt kommer den att vara mycket varm, ofta ångar pelletsen, ungefär som en het kopp kaffe. När pelletsen nått rumstemperatur har den torkat märkbart, och är i nio fall av tio redo att eldas direkt. Under avkylningssteget så härdar även pelletsen, vilket gör den mer lagringsbeständig. Övervaka gärna avkylningen och undvik för djupa förvaringskärl då fukten som ångar bort behöver kunna flöda fritt, utan att absorberas av annan pellets. Att sprida ut pelletsen några tiotals minuter på en plan och sval yta, exempelvis en pressenning på ett betonggolv räcker gott. Efter detta moment kan pelletsen lagras lufttätt utan risk för kondens.

Nedan en kort introduktion till våra träpelletspressar för hemmabruk