Egentillverkade lövpellets – en dellösning på pelletsbristen?

Att det råder brist på pellets har inte undgått någon. Samtidigt förundras många att träexportnationen Sverige kan ha brist på träpellets. Lösningen kan enligt flera experter ligga i pellets gjorda av vanliga höstlöv.

Komplexiteten är stor och för många tillverkare av pellets är det kristider, minskad efterfrågan på dyrt sågat virke minskar tillgången på sågspån som är grunden i kommersiell pelletstillverkning. Dessutom försvann cirka tjugo procent av tillgången när sanktionerna mot Ryssland och Belarus infördes i början på förra året, sanktionerna omfattade både råmaterial och färdig pellets. Samtidigt ökade efterfrågan på billiga energislag i kölvattnet av kriget vilket accelererade hamstringsbeteendet i samhället. En svensk storproducent som producerar omkring 800 ton pellets per månad berättar att tjugofem procent av deras produktion går på export, framförallt till Danmark, men även till Norge, Tyskland och Polen.

Priserna på träpellets ligger på mellan 6 och 8 kr per kilo. Det är en stor ökning. Även om tillgången har blivit något säkrare. I en artikel i Dagens Industri från 12 oktober 2022 berättade Henrik Brodin, chef för energi på Södra Skogsägarna att priset i nordvästra Europa är tre gånger högre jämfört med föregående år.

Forskningen går framåt

Forskare vid SLU pekar på att nya råmaterial för pellets behövs för att säkra produktionen när efterfrågan från privatkunder ökar, men också för miljön. Forskningen har främst fokuserat på så kallad GROT och energiskog, något som man menar har en avkylande effekt på klimatet jämfört med sågverksavfall. Att forskningen vid SLU inte fokuserat på pellets gjorda av lättillgängliga råvaror är enkelt förklarat med att det måste finnas realistiska kommersiella incitament för storproducenterna. 

Vid det holländska universitetet Hanze i Groningen har man däremot forskat på just lövpellets, med slutsatsen att pellets gjorda på europeiska höstlöv hade likvärdiga egenskaper som träpellets i fråga om energiinnehåll, innehållet av svavel, kvävedioxid och kolväten i förbränningsgaserna var i vissa aspekter mer tillfredställande än hos kommersiella träpellets. Den enda uppmätta nackdelen var att lövpellets producerade något mer aska, i stil med svenska klass 2 pellets som ligger på omkring 1,5 procent. Något som kan kräva lite mer handpåläggning för brännare utan automatisk asktömning.

En annan holländare som själv forskat på lövpellets är Frank Dijkstra. Enligt honom faller det i Nederländerna varje år miljontals ton höstlöv. En energiresurs som helt går till spillo. Samtidigt importerar Nederländerna 16,4 miljoner ton pellets från Kanada och USA. Dijkstras tes är att löv som skördas årligen gör att vi kan undvika att avverka skog för träpelletsproduktion och framförallt kan i princip alla med trädgård göra sin egen pellets med rätt utrustning. Antingen som komplement till köpta pellets eller annat uppvärmningssystem, eller för att helt fasa ut hushållets behov av kommersiella träpellets. Dijkstra själv hade besök av holländsk TV där han visar hur enkel produktionen faktiskt är. Krattning och uppsamling, sedan matas löven i Dijkstras pelletspress som producerar omkring 100-150 kilo färdig pellets i timmen. Pelletsen som produceras eldar han i sin pelletsbrännare. Dijkstras egen research har lett till att han i Nederländerna patenterat lövpellets. Huruvida detta påverkar andra holländare som vill göra lövpellets är inte klarlagt, men en sak är säker. Potentialen i denna alternativa råvara är stor, framförallt ur en ekonomisk synvinkel, men även ur ett miljöperspektiv.

Sverige näst på tur?

I Sverige saknas kunskapen om de ekonomiska incitament som ligger till grund för att många hushåll på kontinenten producerar pellets hemmavid. På sätt och vis är egenpellets som att hugga och stapla ved, en naturlig syssla för de flesta med kamin och kakelugn. Dock har vedpriserna också ökat i krigets kölvatten och fler och fler väljer att köpa en pelletskorg för några hundralappar som kan förvandla vilken kamin som helst till en pelletsbrännare. Utvecklingen är därför nödvändig, även här i Sverige.

Att forskningen tar lång tid och kanske fokuserar på större lösningar med kommersiellt fokus är inte konstigt, Sverige behöver givetvis kommersiell produktion av pellets, oavsett råvara. Kommersiell framställning av lövpellets är svårt att få lönsam på grund av mängderna som krävs och därmed svårigheterna i uppsamling i storleksordningen 100 ton löv i veckan. För privatpersoner är situationen annorlunda dock. Alla med villatomt, stor som liten, krattar löv på hösten. Dessa kastas på återvinningscentraler eller eldas i tunna på tomten. Ett ganska stort resursslöseri.

Med en egen pelletspress kan pellets tillverkas av löv eller andra lämpliga material till en energikostnad av ned till 10 öre per kilo färdig produkt, jämfört med 6-8 kr per kilo för köpta träpellets. Det är därför i tider av ekonomisk oro, krig och återkommande brist relevant att fundera över möjligheterna för varje enskilt hushåll om lövpellets kan hjälpa till att fasa ut kommersiella pellets och med det kraftigt skära ner hushållens energiutgifter. Uppvärmning av svenska hushåll är enligt Svebio står för 80 procent av hushållens totala energibehov.

Källor
https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/projekt/logistik/nya-ravarukallor-for-pelletsproduktion-/
https://www.osti.gov/etdeweb/biblio/21411618
https://www.di.se/nyheter/en-perfekt-storm-pa-pelletsmarknaden/
https://www.svebio.se/press/pressmeddelanden/bioenergi-gor-sverige-mindre-sarbart-energikrisen/
https://dvhn.nl/drenthe/Bladafval-als-biobrandstof-21744523.html